Jonas Alströmer 1685-1761. Nationalmuseum. Jonas Alströmer avporträtterad ca 1730 av Johan Henrik Scheffel..
Schakt Jonas Alströmer, Väsby
(Källa: Stawfordska Sällskapet Rapport nr 6, lokalisering av schakt i Höganäs. Lars Dahlbom 2008 och 2017)
Schaktet sänktes c:a 650 meter nordost om Kung Oscar II. Sänkningen påbörjades i november 1877 och var färdig i maj 1878. I slutet av 1879 var maskiner och byggnader färdiga och brytningen kunde komma i gång.
Schaktet är cirkelrunt med en inre diameter av 3,9 meter. Djupet är 79 m. Genom de ungefär 8 meter mäktiga lösa jordlagren och en bit ner i sand- stenen var det beklätt med tegel. Någon sänkmur användes inte. Vid sänkningen rann vattnet ner via ett i förväg nerslaget borrhål till en ort som dragits i kolflötsen från Kung Oscar II. I och med denna anordning behövdes inte någon pump i det färdiga schaktet.
Kostnaden
för hela anläggningen uppgick till c:a 50,000 kr (ca 3 milj. kronor i
2017-års penningvärde).
Mot öster hade man drivit orter mot flötsens utgående i dagen, på ett
ställe endast 15 meter under jord utan någon olägenhet. Men på ett annat
ställe, något mer än 600 meter nordost om schaktet och 30 meter under
markytan kom man den 13 november 1890 på en förkastningsklyfta, ur vilken
stora mängder vatten och sten trycktes ut i gruvan, dock utan att skada
någon. Vattenmängden var då den stabiliserats c:a 1500 1/min. I marken
ovanför genombrytningsstället uppstod en 5 meter djup trattformig
fördjupning.
I avsikt att öppna ett nytt brytningsfält drevs år 1903 och 1904 en omkring 1 kilometer lång transportort, i nästan nordlig riktning. Flötsen låg här på̊ 60 meters djup. För att förbättra lufttillförseln sänktes ett luftschakt i slutet av transporten. Detta schakt var försett med stege. Det var 65 djupt, 2,3 meter i diameter och till 44 meter klätt med 10 cm tjock stampad betong. Luften gick ner här och upp genom Alströmer. Schaktet anlades 1907 och fylldes 1909 då man upptäckt att hela det nya området var korsat av flera förkastningar och därför inte kunde utbrytas.
Schakt Alströmer nedlades i mitten av 1909.
Arbetare vid Alströmers schakt
Arbetare vid Alströmers schakt. Det var primitiva förhållanden som rådde för den tidens gruvarbetare. Vid kolhuggningen använde man sig t. ex. av träskyfflar med tunga beslag och förskrämningen sköttes för hand. Dessutom förekom barnarbete (de yngsta var 12 år). Barnen hade lika lång arbetstid som de vuxna och bolaget drog olagligt en procent i skatt av deras lön. S:t Andreas väg, Väsby. Gruvor. Foto Höganäs kommuns fotoarkiv